2 månader har gått av denna mardröm

Idag är det precis två månader sedan läkaren på vårdcentralen sa att jag måste vara beredd på att Emilia kan ha Leukemi och vi måste åka till akuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det kunde inte vänta till dagen efter.
Hennes blodvärden var helt åt skogen fel. Jag kunde inte fatta vad hon sa. Inte kunde hon prata om min lilla älskling Emilia.
När jag var på väg hem till Micke i bilen så ringde Micke och frågade glatt var vi tagit vägen och då brast det för mig. För Emilias skull hade jag lyckats hålla mig så länge men att säga orden att hon kunde ha Leukemi. Det ofattbara. Då gick det inte längre. Som tur var hade Emilia somnat direkt vi satte oss i bilen.
Vi är ofantligt tacksamma för läkaren på Ekerö vårdcentral som såg hur blek Emilia var och ordinerade ett blodstatuscheck för vem vet annars hur länge vi gått utan att sjukdomen upptäcktes. Vem kunde tro att haltandet och hennes problem med att sova kunde vara något så allvarlig???
Idag är Emilia och Micke inne för cytostatika behandling och jag byter av i morgon. Vi kommer nog hem lördag eller söndag.

Denna bild togs den 7 November och inte såg hon sjuk då. Så snabbt det gick!

Ska skriva lite senare vad som hände fram till idag.