Tillbaka på sjukhuset igen

Vi har varit hemma några dagar. I måndags fick Emilia sin sista IV antibiotika (Rosacellin?) och de drog nålen. Istället skulle hon börja äta Heracellin from igår och även fortsätta med Diflucan mot svamp som tyvärr växer till lättare när man får antibiotika. Emilia var ganska trött igår och sov och åt i princip bara. När Alicia kom hem på kvällen så blev hon lite piggare. Feberfri var hon också. Som vanligt så tar jag en temp när jag nattar henne och då var tempen uppe i 38,7 :( Efter ett samtal till Onokologen så blev vi ombedda att åka till akuten igen. Suck. Vi var väl där framåt 10 tiden och närmare två kom vi i säng på sjukhuset.
Nu har de satt in antibiotika  var åttonde timme igen.
Morgonens värden:
Leukocyter:2,4
Hb: 106
Trombocyter: 72
Neutrofila 0,1
Det har gått upp bra förutom de neutrofila så därför blir vi kvar här en natt till :( Jag hade en liten förhoppning om att vi kanske skulle få åka hem idag men den grusades. Det är ju inte världens roligaste ställe att vara på precis.
Det är fortfarande rött och varigt runt Emilias knapp. De har tagit nya odlingar där och i blodet. Hostan är bättre.
I måndags på sjukhuset fick vi sällskap av syrran och lilla Felix. Han har redan börjat ställa sig upp så det blev en hel del gråt när han ramlar igen. Tur att de har så kort fallhöjd... Det var trevligt att vi fick sällskap för det är inte roligt med all väntan som så lätt blir.
Idag ringde de från förskolan och det är ännu ett nytt fall som upptäcktes på förskolan så barnet hann ju vara där och smitta ytterligare idag. Tur att Alicia är vaccinerad.

Alicia har haft det lite jobbigt när vi har varit borta så det har blivit mycket mys och lek med henne sen vi kom hem. Igår åkte bara jag och hon till apoteket för att hämta ut Emilia medicin och då satt hon i min famn och kramade mig hela tiden vi väntade. Så gosigt hade vi det. Hon behöver också närheten. I kväll kommer hon och Micke hit med lite saker och mat till oss får se om hon är lika reserverad som hon var förra gången. Inte lätt för henne att förstå vad som händer. Tiden är något helt annat för dom.

En otroligt fin kille har förlorat sin kamp mot cancern och somnat in. Är så ledsen att det slutade så illa. Känns så orättvist. Våra tankar går till hans familj i denna svåra stund och önskar så att man kunde göra något.
Snälla ni som har möjlighet skänk pengar till barncancerfonden så att flera barn överlever. Till Emilias insamling finns en länk på sidan.