Nu har vi sovit hemma en natt och det är så skönt. Ingen som kommer in på natten och ska ta prover eller ge medicin så man vaknar... Emilia har fått nattpermission till idag och vi ska in idag och ta nya prover och få medicin. Emilia får nu antibiotika en gång om dagen istället. Hennes neutrofila är fortfarande omätbara så antibiotikan skyddar både mot att Emilia ska få en blodförgiftning och läka knappinfektionen. Tyvärr är det så att virus påverkar ofta benmärgen mer en bakteriella infektioner så därför tar det tid innan hennes värden börjar gå upp.
Läkaren tror Emilia har två saker. Vírus i luftvägarna. Hon hostar bara mer och mer. Sedan har hon också en infektion i knappen. Det är nu sårigt, varigt och gör väldigt ont. Att sätta dit slangen för att ge medicin/sondmat gör ont. Det brukar normalt knappt kännas. Det svider otroligt mycket att tvätta det. Även om det bara är tvål och vatten. Tidigare så satt vi klorhexidin ca 3ggr per dag men nu gör vi bara en gång för Emilia har så otroligt ont när man gör det.
Emilia har fortfarande feber. Igår kväll låg den på 39 men har sjunkit till 38 idag. Vi får hoppas den försvinner för den går som en jojo upp och ner. Hon blir pigg när den går ner och hängig/mammig när den går upp.
Gårdagens värden:
CRP 30
Leukocyter 1,0 (uppåt)
Hb: 111 (ganska bra och det är väl därför hon blir pigg så snart febern går ner)
Trombocyter: 28 (uppåt)
Neutrofila < 0,1
Nu leker Emilia och Alicia glatt tillsammans. Det behöver. Emilia blir mera rörlig när vi är hemma än på sjukhuset. Igår kväll när febern gått upp var hon väldigt mammig och ville mest vara hos mig.
Alicia har haft det jobbigt när jag "plötslig" är borta och hon bara får besöka på sjukhuset litet tag. Igår var hon otroligt mammig. Till middagen fick jag ha en flicka per knä... Det är inte ett lätt för en tvååring att förstå varför mamma ibland bara är borta och försvinner medans hon sover. Tur nog så är det bättre idag när vi varit hemma lite. Får se vad hon säger när vi ska åka in till sjukhuset igen.
Kram på er!
3 kommentarer:
Hoppas att ni får komma hem igen och att ni får hemsjukvård en gång om dagen i stället.
Varför skall små barn behöva stå ut med sånt här? Det är något jag aldrig kommer förstå! Hade jag behövt gå igenom hälften av vad Emmilia och alla andra svårt sjuka barn hade jag inte varit hälften så tapper som dom är. Hoppas hon snart blir frisk. kram!
Tack!
Jo barn är så otroligt tuffa och har en kämparglöd som man själv inte har.
Emilia verkar frisk förutom knappen. Vi är hemma utan antibiotika och det är skönt. Hoppas inte febern kommer tillbaka igen.
Kram!
Skicka en kommentar