Bloggbeskrivning

Den 20 november 2009 börjar vår mardröm. På vårdcentralen säger de att vår Emilia (2 år och 3 månader) är sjuk och att jag ska vara beredd på att det kan vara Leukemi. Den 23 november bekräftades diagnosen.
Emilia är nu färdigbehandlad och går på kontroller varje månad.
Det här är vår blogg som beskriver vårt liv och framförallt Emilias kamp mot denna hemska sjukdom!

Charmtrollet Emilia

torsdag 9 december 2010

En bra vecka

Emilia har mått ganska bra nu ett tag. Hon går mycket och tränar upp bena, vristen och tänjer ut hälsenan. Idag var vi och hämtade ut skenan som hon provade ut förra veckan då de gjorde gipsavgjutning. Hon var jätteduktig när de satte gipset och skojade med ortopedingenjören som gjorde utprovningen. Skönt när man kan göra det utan tårar. Hon fick också välja mönster på plasten så det blev med små nallebjörnar. En var lila så det var ganska givet. Hon är ett fan av lila =) Precis som sin mamma...
Får se hur det går i natt. Oftast klarar de inte en hel natt första gångerna och jag har hört en liten protest nu så kanske åker de av redan när jag lägger mig men vi får väl utöka allteftersom dagarna går. All tänjning som blir är ju bra. Jag vill att hon ska kunna gå utomhus också när hon börjar på dagis så det blir lättare för henne, nu behöver hon ha plant underlag utan buckligheter om hon är ute annars måste hon hålla i någon för hon tappar lätt balansen.


Ni ser väl de söta nallarna :)
Emilia och jag har bakat pepparkakor en dag. Gick riktigt bra. Fick hjälpa Emilia med kavlingen på slutet för annars blev kakorna TJOCKA. Emilia hade roligt och det var huvudsaken =) Hon gjorde både Mumintrollet och lilla My. Dom ska Emilia och Alicia få på julafton. Vi har en tradition att man får ett stort hjärta med kristyr när vi fikar på förmiddagen men barnen får alltså lite roligare varianter.
Något bad som jag räknat med blev det inte då jag har en lätt förkylning och vill inte göra saker som smittar ännu lättare eftersom nästa vecka är det sista (!) högdos Metahextratekuren och den vill vi inte flytta.

I helgen gjorde Emilia något som jag trodde det skulle dröja länge innan det hände. Vi åkte till julmarknade vid Jungfrusunds Marina och där fanns det en liten Ponny (som Emilia tyckte var stor). Emilia är väldigt rädd för djur och älskar att titta men inte närmare än 1meter men den här gången så ville hon rida när jag frågade! Och hon red! Efterår frågade jag om hon ville klappa så det gjorde hon. Först klappade hon manen med vantar på men det gick lika bra utan också. Jag var så stolt över henne, att hon kommit över sin rädsla och vågade!


Micke och jag hade det riktigt bra i lördags. Både farmor och mormor kom och var barnvakt och barnen hade så skoj med dom. Micke och jag kunde då åka och köpa julklappar och vad fort det går när man inte ska kånka barn, barnvagn in och ur bilen och genom affärerna. Vi blev i princip klarar med barnens julklappar på bara några få timmar=) Sedan kunde vi ägna kvällen åt att gå ut och äta i lugn och ro (det är jag INTE bortskämd med) och sedan koppla av på en bio. Micke och jag har knappt haft någon tid ensamma sedan Emilia insjuknade så det var välbehövligt! Otroligt skönt att vara borta från de små grynen någon gång ibland men det värmde också i hjärtat när jag kröp ner i sängen brevid Emilia.

1 kommentar:

mormor sa...

Skönt att det går framåt med gåendet. Snart springer hon omkring som innan hon blev sjuk.