Den 20 november gick jag till vårdcentralen och där säger de att det kan vara Leukemi och hela helgen så surfade vi på nätet och läste om Leukemi och tyvärr så hade hon så väldans många av de olika symtomerna så vi blev bara mer och mer övertygade om att det trots allt var Leukemi.
Ett helt år har gått och allt vi har varit med om vill vi aldrig vara med om igen och inga ska behöva det. Så otroligt jobbigt för hela familjen. Så trött och slut som jag känner mig trodde jag aldrig man kunde bli.
Men det viktigaste av allt är att Emilia ska övervinna kampen mot cancern och till slut bli ett vanligt friskt barn!
Leukemi kallas en rad olika cancertyper i blodet. Det finns olika former av både akut och kronisk leukemi med olika symtom. Dessa kräver därför olika behandling. För vissa former har utsikterna till bot kraftigt förbättrats på senare år. Läs mer nedan vid vilka symtom du ska söka vård.
Leukemi är inte en sjukdom utan flera. Gemensamt för dem är att blodet hos den som är sjuk innehåller onormalt många vita blodkroppar.
Blodet bildas i benmärgen som finns inuti benen i skelettet. Varje sekund bildas normalt flera miljoner blodkroppar i benmärgen från de så kallade stamcellerna. Blodkroppar är specialiserade celler som har olika funktion:
•De röda blodkropparnas uppgift är att transportera syre.
•Blodplättarna, trombocyterna, behövs för att förhindra blödningar.
•De olika vita blodkropparna försvarar oss bland annat mot virus och bakterier.
Vid leukemi uppstår problem med att bilda blodkroppar i benmärgen. En oreglerad tillväxt av de vita blodkropparna skadar den normala blodbildningen. Det är framför allt brist på normalt fungerande blodkroppar som ger de symtom som förknippas med de olika typerna av leukemi.
Man brukar skilja mellan akut och kronisk leukemi. Vid båda varianterna skiljer man dessutom på myeloisk och lymfatisk leukemi, beroende på vilken typ av vit blodkropp som är drabbad. Den kroniska leukemin har ett långsammare förlopp än den akuta. Även symtomen skiljer sig åt.
Akut leukemi
Det finns flera typer av akut leukemi. En form, lymfatisk, är vanligast hos barn medan en annan, myeloisk, mest drabbar vuxna personer. Gemensamt för båda formerna är att de vita blodkropparna inte mognar som de ska i benmärgen. Dessa omogna vita blodkroppar tränger undan de normala, specialiserade cellerna i blodet och benmärgen.
Orsakerna till akut leukemi är inte klarlagda men man vet att joniserande, radioaktiv, strålning och vissa kemiska ämnen har betydelse. Det finns också studier som talar för att ärftlighet kan ha en viss betydelse.
I Sverige drabbas varje år ungefär 70 barn och 350 vuxna av akut leukemi. Chansen att bli botad är större ju yngre man är. Prognosen vid akut leukemi har förbättrats under senare år och detta gäller framför allt akut lymfatisk leukemi hos barn där 80-90 procent numera botas.
Symtom vid akut leukemi
Vid akut leukemi förökar sig de skadade vita blodkropparna snabbt i benmärgen. Tecken på akut leukemi kommer därför ofta plötsligt beroende på bristen på normala blodkroppar.
En påtaglig blekhet och onaturlig trötthet är vanligt. Andra viktiga tecken är svårbehandlade infektioner, viktnedgång, inflammation i munnen eller oförklarlig feber. Ett vanligt symtom är näsblod och blåmärken som uppstår utan orsak. Smärtor i lederna kan också förekomma. Detta kan hos barn ibland förväxlas med växtvärk.
Akut leukemi är ett livshotande tillstånd så det är viktigt att snabbt komma till läkare.
Undersökning vid akut leukemi
Vid akut leukemi visar ett vanligt blodprov ofta typiska avvikelser, men det krävs att man gör ett benmärgsprov för att säkert fastställa vilken typ av leukemi det rör sig om.
Behandling vid akut leukemi
Vid akut leukemi ges en serie kraftiga behandlingar med en kombination av olika cytostatika (cellgifter). Behandlingen är mycket krävande för patienten och inte utan risker. Målet är att helt ta bort de sjuka cellerna i benmärgen så att de normala blodkropparna åter kan bildas fullt ut. Behandlingen fortsätter även efter detta, men är då ofta lättare för patienten.
När det finns hög risk för återfall kan man överväga att göra en stamcellstransplantation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar