Bloggbeskrivning

Den 20 november 2009 börjar vår mardröm. På vårdcentralen säger de att vår Emilia (2 år och 3 månader) är sjuk och att jag ska vara beredd på att det kan vara Leukemi. Den 23 november bekräftades diagnosen.
Emilia är nu färdigbehandlad och går på kontroller varje månad.
Det här är vår blogg som beskriver vårt liv och framförallt Emilias kamp mot denna hemska sjukdom!

Charmtrollet Emilia

lördag 24 juli 2010

Slut på kortisonveckan

Har gått rätt så bra igår och idag. Inte så mycket utbrott men hon har heller inte velat göra så mycket eller äta. Emilia har sovit  väldigt mycket istället. Nu ikväll piggnade hon till och ville ha kycklingbitar kl 22 men när de väl var klara så åt hon inget. Tur att vi kan sondmata henne för det är nästan det enda hon ätit senaste veckan trots kortisonet...

Igår var det 8 månader sedan Emilia fick sin diagnos. Svårt att förstå att vi hållit på så länge. Mycket av den tiden så höll man bara huvudet ovanför ytan och gjorde det som man skulle för det var allt man orkat. Känns som man levt i en dimma och man orkar inte fundera alltför mycket. Ganska bra att ha bloggen så man i framtiden kan gå ingenom hur det var och även för Emilia som inte kommer komma ihåg hur det var. Själv kommer man väl aldrig bli som förut. Trodde ju att det händer ju inte oss eller äns någon man känner men nu känner man så många barn med cancer istället. Känns också som Emilia mist lite av sin oskyldighet. Hon har fått bli stor alltför fort. Ibland känns det så jobbigt att se glada lekande barn som busar och rör sig omkring. Som får vara barn. Och Emilia sitter bara i sin vagn. Känns så orättvist. Varför kan inte även hon få allt det? Nu blir det nästan som ett (?) bortslösat år.

Nu är ytterligare 2 tänder på gång hos Alicia så snart har hon 6 hela tänder =) Hon har också börjat äta mer och mer av vanlig mat och börjat rata barnmatsburkarna och det kan man ju förstå... Så smaklöst. Bra inför dagisstart också. Alicia börjar verkligen förstå mycket av det man säger och säger ifrån själv om hon inte vill genom att skaka på huvudet. När man säger Nej så tittar hon nästan förnärmat på en och ibland blir hon så ledsen (krokodiltårar). Man kan ge henne enkla instruktioner och ibland så utför hon dom. Alicia har också börjat äta lite mera själv men ofta stäcker hon ut ena skeden till en och vill att vi ska mata henne. Svårt att tänka sig att hon blivit så stor och snart ska börja på dagis.
Första gången man fryser på länge... Hoppas på mycket regn i natt och solsken i morgon och runt 22 grader...

Inga kommentarer: