Kakbuffe på Clarion

I lördags var det full rulle på Clarions hotell i Skanstull. De hade öppnat dörrarna för barncancerföreningen och dess medlemmar. Det var fullt med barn och vuxna. En härlig mix. En del hårlösa och en del med ordentlig kallufs. Med sonder och andra påminnelser. De gemensamma nämnaren var att vi alla hade kul.
Det bjöds på sång av Niklas Andersson (en stor musikalartist som även varit med i melodifestivalen). Kakbuffe med diverse onyttiga men ack så goda tilltugg (muffins, kladdkaka osv). Det var också lite överaskningar under dagen som att Musse och Mimmi kom med glass. Singstar, pingis, filmvisning med popcorn och dans med Tobias Lets dance Karlsson. Jag blev så sugen på att dansa igen. Roligt, skönt, man mår bra av dans helt enkelt. När jag fått lite kondis igen vill jag börja.

Vi bokade också in oss på hotellet liksom många av våra vänner så det blev även en trevlig kväll. På söndagen gick vi till Eriksdalsbadet. Ett äventyrsbad, och det blev en massa åkande i rutschkana. Av oss alla.det var första gången för Emilia och Alicia. Vi har heller aldrig varit på ett allmänt bad om mn inte räknar hotell men där är det aldrig mycket folk.

Beach 2013

Nu är det dags att börja med beach 2013. Inte för tidigt va? Hoppas bara jag orkar hålla på hela tiden fram. Det behövs i alla fall...
Kilorna kom snabbt under graviditeten med Alicia, sedan förvärrades det under Emilias sjukdomstid. Man tröstade sig ofta med onyttigheter på sjukhuset och hemma. Blev mycket McDonalds och snabbmat. Men nu är Emilia färdigbehandlad och jag måste försöka gå ned igen. Har börjat med lite promenader. Har noll kondis också. Idag körde jag hem och lämnade bilen och gick sedan och hämtade barnen. Var en trevlig promenad hem. Barnen sprang mycket. Det var först på slutet som de klagade på att de var trötta. Får göra om det lite oftare. Igår gick jag ut på kvällen och då var det kolsvart och vi har inte så många gatlycktor...
Nu har jag i alla fall börjat och det är bara att hoppas på att man får sova tillräckligt så man inte är så trött och orkar fortsätta.

Kär

Emilia är kär i en dagiskompis. Hon berättade att de pussades i kompisgungan på dagis. Emilia frågade om det betydde att de var kära. Då frågade jag om hon var kär för jag kan ju inte veta om hon är kär. Då sa hon att hon nog var kär. Mitt lilla hjärta börjar bli stor <3

Äntligen börjar vi komma in i rätt tidzon igen. Har varit en jobbig vecka. Barnen vill inte upp på morgonen utan somnar om. Jag somnar nästan på jobbet. På kvällarna kan vi inte somna istället. Skönt med helg när man får sova.
Barnen har varit väldigt glada på dagis och pigga trots allt. De har nog saknat dagis och gillar att leka med kompisarna.

läkarkontroll

Idag var det dags igen för läkarbesök. Det var dock väldigt jobbigt att gå upp och ännu svårare att få upp flickorna. Vi kom iväg sent. På provtagningen fanns inte remissen heller så vi fick knata vidare till mottagningen och sedan tillbaka till provtagningen igen. Suck. Turligt nog hann de bra provsvaren komma precis innan vi gick från läkaren. Allt fortsätter att vara bra och det känns bra. Varje gång det ser bra ut är vi ett steg närmare femårs då det inte längre ska vara några återfall.
Hb 144
Trombocyter 239
Leukocyter 6,7
Neutrofila 3,1
Vi var också inne och hälsade på en kompis på avdelningen och barnen busade tillsammans jättemycket. Skrattade så högt att när läkaren var in så gick det knappt att göra sig hörd:)
Roligt att se dem tillsammans så glada. Det var inte lika pigga miner förut.
På vägen hem somnade jag nästan i ratten. Svårt att fokusera blicken. Förstår varför trött kan vara lika farligt som alkohol. Barnen somnade direkt och det skulle jag också gärna gjort....

Superpigga tjejer på kvällen som inte alls ville sova. Vi fick lägga dem i olika rum för att de skulle somna till slut.

Hemresan från Miami

Lördagen den 13 oktober

Dags för ett tröttsam hemresa. Först flyg till Chicago då barnen sover mest hela vägen. I Chicago fanns det än en gång inga platsbiljetter för oss vid incheckningen men vid gaten var det ordnat som tur var. Denna gång fick vi sitta fyra på en rad och mormor ett par säten fram. Tråkigt för henne. Tur nog kunde hon gå fram och snacka lite med oss i alla fall.
Säkerhetskontrollen gick över förväntan då vi hade våra nyinköpta barnvagnar med oss. Då fick vi gå i handikappkön :) gick väldigt snabbt där men man måste ju ta av sig så mycket nu för tiden och barnen ska gå själva. Alicia är inte så pigg på det. Vi fick göra så att jag gick först och hon stannade med mormor och sedan gick över till mig. Främlingar är nog otäcka i hennes ögon. Blir väldigt blyg för dem i alla fall.
Här lät de också barnfamiljerna gå på först på flyget så vi hann bänka oss och få upp våra saker innan det kom några. vagnarna tog ju också lite extra plats... På flyget var det svårt att få barnen att sova. Sedan när de äntligen sov så kom det turbulens och vi var tvungen att spänna fast dem. Då blev det väldigt ledsamt och orolig sömn för dem. Jag sov nog inte alls, slumrade till nån gång bara. Benen värkte när man inte kunde byta ställning och Alicia halvsov i min famn. Micke lyckades dock (som alltid) sova utan problem med Emilia i knät. Våra grannar runt om blev nog också ganska störda av gråten. Men finns ju inte så mycket att göra när det inte finns sängar och de blir ledsna.

Vi åkte direkt till Felix kalas efteråt och där lektes det hej vilt med Felix medan jag och Micke slocknade. Vilket trevligt besök vi var??? Tur att vi var vakna ett par timmar i alla fall.

Skönt att vara borta men samtidigt skönt att komma hem. Sitt eget hus, sängen, maten...

Grattis Felix på tvåårsdagen. Mosters stora söta kille

Miami

Fredagen den 12 Oktober

Efter Key West drog vi vidare till Miami. Många broar igen. De är också väldigt branta på sina ställen. På håll såg det ut som om det var en Berg och dalbana. Det fanns också gamla broar kvar som en del kunde man gå ut på, långa var de dock. Vi höll oss till bilen.

I Miami har vi fortsatt att bada. Igår åkte vi till South Beach. Varmt i vattnet men mycket vågor. Röd flagga. Vi fick ta det lugnt med badandet så barnen fick ha på sig både simring och simpuffar. Inte heller släppte vi dem lösa. Var också blåsigt. Inte alls lika fint som Clearwater. Hände mera och större utbud men stranden var inte lika vänlig. Den var mera åt bruna hållet och inte lika kritvit. Gillar man surfning så är det bra här men för barnfamiljer var västkusten mycket bättre. Ungefär lika varmt i vattnet. Inte heller Key West hade lika fina stränder som Clearwater. Fanns också mycket sjögräs.
Skulle jag rekommendera något så blir det Clearwater. Vi var också bortskämda med stranden precis utanför huset.
Något som var jobbigt med Miami så var det trafiken och alla vägbyggen. Blev en hel del fel och det tog väldigt mycket längre tid att åka någonstans. Vi hade också dåligt med kontanter så vi försökte undvika vägtullarna och det var inte lätt vill jag säga.
Var i alla fall inte ett ställe vi kommer längta tillbaka till..

Fisk och bilder

North Redington Beach första veckan i oktober

En dag lyckades mormor fånga en fisk i baddräkten:

Här kommer lite mera bilder från veckan i Clearwater/North Redington Beach:

Härlig dag och skönt varmt vatten

Mycket fåglar i vattenbrynet och mycket Pelikaner i vattnet

Nedför denna kant började hon så smått hoppa ner i vattnet

Vårt hotell

Poolområdet

En tuffing