Emilia och Alicia hängiga

Idag har det inte varit några glada tjejer.
Alica har fått sina första tänder och det kan ju göra att hon får ont. Hon har varit kinkig och inte sovit länge alls som hon brukar göra på någon av sovpassen under dan. Det är i alla fall jätteskönt att de till slut börjat komma så hon kan börja äta något annat än pure.
Emilia sov väldigt dåligt i natt och har haft kräktendenser utan att kräkas både i natt och idag. Hon har heller inte ätit så bra så hon ska få mat i sonden i natt så hoppas vi att hon mår bättre i morgon. Tempen har också varit lite förhöjd de senaste dagarna, 37,5 men det stiger inte så hon får feber. Trodde nästan de skulle säga att Hb var lågt efter dagens provtagning men det såg fint ut.

Nästa vecka ska vi träffa sjukgymnasten för att se om de kan hjälpa Emilia så hon kanske börjar gå igen och klarar av att krypa bättre. Skulle sitta fint nu när sommaren är på intåg och vi kan vara ute mera.

Vi har turen att i sommar få åka en vecka till Barncancerfondens rekreationsanläggning Almers Hus i Varberg. Barncancerfonden bekostar resa och boende så får vi själva stå för mat och recreation. Finns lekpark på tomten och nära badmöjligheter. Hoppas Emilia har börjat gå till sommaren igen.

Igår kväll var jag ute och träffade lite gamla arbetskamrater. Skönt att få komma bort en kväll och sitta och prata och äta gott i lugn och ro. Ibland måste man ta sig tid att sköta om sig själv också men det är svårt när Emilia är så krävande. Hon har blivit mera mammig igen sedan kortisonkuren.

Slut på kortisonet för den här gången

Äntligen är det slut på kortisonet för den här gången. Nu dröjer det ca 8 veckor innan det är dags igen. Hoppas humöret blir bättre redan i morgon för det är så tungt när Emilia mår så pass illa. Hon har i princip bara velat vara med mig och inte velat göra något. Vi har byggt lite pussel men där har gränsen gått och hon har suttit i mitt knä då.
Klagar fortfarande mycket på att det gör ont. När man lägger henne, byter blöja etc. Hon har heller inte velat krypa eller gå denna vecka men så fick hon också Vincristin i tisdags.
Jag har också pratat med doktorn och bett att få ta Emilia till en sjukgymnast. Vi behöver hjälp att få henne att kunna gå igen. Hennes muskler är förtvinade eftersom hon inte gått på ett halvår. Det är inte heller så lätt för oss att gå framåtlutna hela tiden för att hon ska träna. Rygger börjar värka efter ett tag. Hoppas de har några bra hjälpmedel. Någon typ av rullator för barn skulle bara bra. Sedan tänkte vi också försöka bada/simma lite med henne.

Idag hade vi bokat ballongflygning men det blåste för mycket så de ställde in. Nu kommer de förlänga giltighetstiden ytterligare en månad så får vi se om det blir tredje gången gilt...  Med den åskan och regnet som vräkte ned idag så fick man inte direkt lust att åka ballong.

kortison"helvetet" har börjat

Nu har Emilia ätit kortison i ett par dagar och redan nu har effekten kommit. Allt bara FEL. Så mycket gnäll och inte vilja göra något. Aptiten har också ökat vilket är bra men även när man kommer till maten så gör man bara fel... Så jobbigt när man samtidigt är så trött. Vi byter ju också blöja var tredje timme... inkl på natten. Fast nu ska hon bara äta i fem dygn så det är som tur var snart över. Längtar!

Slutat jobba

Nu har jag pratat med mitt jobb och vi har kommit överens om att jag slutar jobba och återkommer efter Alicas inskolning i augusti. Det är en sådan lättnad. Särskillt nu när vi haft cellgiftbehandling som kräver blöjbyte var tredje timme dygnet runt i tre dygn. Man blir helt slut när man väcks efter bara 3h av väckarklockan. Jag har ofta så svårt att somna om så man är så slut nu. Vi försökte först att Micke jobbade och sedan jag men vi har inte orkat med. Barnen blir så lidande. Särskillt Alicia eftersom Emilia skriker högst och tar sådan plats. Själv känner man att man är för trött när man kommer hem från jobbet så man har inte tålamod att orka med barnen då. Nu hoppas vi att Emilia piggnar till i sommar och börjar kunna gå själv. Och att Micke och jag får chansen att vila upp och få nya krafter till hösten/vintern.


Igår var vi ute och lekte i sandlådan och gungade. Jättekul för båda barnen. Alica tycker tyvärr om att äta sanden...

På söndag ska vi flyga ballong. Nu hoppas vi bara att det fina vädret håller i sig och det inte blir uppskjutet. Vi har redan bokat två barnvakter vilket är vad som behövs. Inte alltid så lätt.

Inte vattkoppor

Idag hade äntligen testresultatet kommit och de hittade ingen herpes eller vattkoppvirus i skrapningen så med största sannorlikhet fick hon inte vattkoppor trots allt. Det är andra gången Emilia utsatts för vattkoppsmitta utan att bli sjuk. Förra året fick alla andra barnen på Emilias avdelning på dagis vattkoppor förutom hon... Konstigt att hon skulle klara sig denna gång med nedsatt imunförsvar men kanske hade medicinen så bra effekt att det aldrig bröt ut. Ska i alla fall be om ett test för att se om hon har antikroppar om några veckor. Hade varit lättare om hon fått vattkoppor och byggt upp antikroppar så vi sluppit vara så oroliga och låta bli att träffa så många andra barn som ev bär på smittan.
De hittade en bakterie i Emilias blododling men tror bara den blivit contaminerad eftersom hon inte fått någon feber. De har tagit om provet men nu verkar de inte hitta något. Det är skönt för det var risk att det satt i porten och ibland är det svårt att få bort den därifrån och då måste man ibland operera in en ny och sådana ingrepp vill vi helst undvika...

Emilia blev utskriven först i söndags efter en blodtransfusion för Hb var nere i 78. Vi hade turen att få nattpermis lördag till söndag morgon så den fina lördageftermiddagen kunde vi spendera utomhus i sandlådan och en promenad. Q80 isoleringsrum är så tråkiga. Ingen trevlig miljö och så får man inte lämna rummet. Inget att göra eller prata med. På fredagen kom i alla fall lekterapin och lämnade lite pussel, spel och pyssel så vi hade något att göra. Tom Emilia var väldigt uttråkad. Hoppas det dröjer innan vi måste tillbaka dit igen.

I morgon är det behandling igen som blivit skjuten en vecka för smittorisken och för att inte sänka Emilia så hon inte klarar av att fighta vattkopper.

Alicia har nu tagit sina första steg utan att hålla i något. Hon står också själv mycket mera stadigt. Nu väntar jag bara på att det ska komma några risgryn också.

Akuten igen och inläggning på Q80 :(

I måndags ringde läkaren på sjukhuset. För ca 11 dagar sen hade Emilia delat rum med en tjej som fått vattkoppor ett par dar senare. 2 dagar i rad var det tom. Så det var väldigt stor risk att hon smittats. Det var bara för mig att sätta mig i bilen och fixa medicin. Ringde apoteket för att kolla om vårat apotek hade den inne men icke så. De sa att den fanns i skärholmen och på Scheele så jag valde Skärholmen eftersom det är så nära men efter ha sprungit runt på tre stycken där med Alicia så fanns det inte i alla fall :( Fick istället trångla mig in till stan och hämta ut på Scheele i alla fall. Två timmar senare. Roligare kunde man ju haft en kväll.
Kändes så jobbigt när de ringde. Vi har varit så försiktiga pga faran med vattkoppor och så utsätts hon för smittan på sjukhuset. Har nästan inte besökt några för att det går vattkoppor på deras dagis och inte heller har vi besökt Emilias dagis.
Idag så upptäckte vi först prickar som såg ut som små plitor/finnar på Alicia. Ganska mycket på ryggen. Sedan upptäckte vi några få stycken på Emilia. När vi ringde mottagningen så ville de att vi åkte till akuten.
Nu har de tittat på utslagen och de bedömer det som stor risk att det är vattkoppor se de har satt in intravenös medicin och Emilia har blivit inlagd. De har också stuckit hål på ett utslag och tagit prov på vätskan men svaret kommer först i morgon. Nu gäller det bara att hoppas att om det är vattkoppor så har Zoviraxen hon ätit sedan i måndags tillsammans med medicinen hon får nu bromsat upp det hela så hon får ett milt förlopp.
Vet inte hur det gått för barnet hon delade rum med men jag hoppas verkligen det gått bra där. Känner inte till några som fått vattkoppor när de varit cancersjuka så det är så svårt att veta vad som kommer hända och hur farligt det egentligen är. Man hör bara att man ska skydda barnen mot vattkoppor men inte vad som händer. Läkaren idag sa att vissa barn får allvarliga komplikationer men att det inte är så vanligt men hur det blir för en som redan har ett väldigt nedsatt immunförsvar är väl svart att säga.
Alicias utslag sprider sig mer och mer men har inte blivit de klassiska kopporna men det händer väl till i morgon om hon har det. Normalt brukar inte vattkoppor smitta via kläder men om båda har det så verkar det enda troliga att antingen jag eller Emilia burit hem på det till Alicia eftersom båda fått utslag samma dag. Idag är det 14 dagar sedan Emilia var där och det brukar oftast bryta ut efter 14 dagar så Q84 hade redan förväntat sig att vi skulle höra av oss idag...
Emilia sover sött i sängen brevid. Undrar om jag ska sova på den stenhårda soffan eller dela den smala sjukhussängen med Emilia. Vaknar Emilia så kommer hon definitivt vilja att jag sover hos henne....
God Natt!

Alica har öroninflammation

Är det inte den ena så är det den andra. I måndags började Alicia bli snuvig och få feber. Tisdag så var hon jättekinkig och man kunde inte lägga ner henne. Febern steg och på kvällen var den över 39 och gick inte ner med Alvedon. Micke fick sova med henne i soffan till slut.
I onsdags gick vi till vårdcentralen och då såg de att öroninflammation höll på att utvecklas och var väldigt röd i ena örat. Så det var öronvärk som vi misstänkte.
Nu har hon ätit Kåvepenin i några dagar och hon mår mycket bättre. I torsdagskväll åt hon vanlig mat igen och igår var det ganska bra. Hon sover nu i sin egen säng igen. Skönt. Hon snorar fortfarande lite. Märks att hon inte alls har lika hög smärttröskel som Emilia som verkar klara det mesta.

Emilias trombocyter var låga i onsdags, 47 så nu får Emilia ingen medicin (cellgifter) som vi tar hemma. Ska ta nya prover på måndag för att se om vi kan börja med det igen.
Idag så hade hon ett konstigt blåmärke på halsen så vi åkte in till sjukhuset och tog prover eftersom hennes trombocyter varit låga men de hade åter´hämtat sig så de nu är över 100. Känns bra. Antagligen får vi börja med medicinen igen.
Emilia är så mycket gladare och piggare och äter mer och mer för varje dag. Idag har hon ätit så bra att hon slipper sondmat i natt. Det känns också skönt och en lättnad. Hoppas det fortsätter så. Skönt att slippa mata henne så men bar att ha möjligheten.